Du tog mitt liv, men jag vill inte ens ta din glädje ifrån dig.
Igentligen vill jag bara berätta allt, precis hur jävla illa du gjorde mig.
För du har inte en aning om hur illa du gjorde mig, du vet knappt en bråkdel om det.
Trotts min ilska&alla känslor för det, så säger jag det inte.
Jag låter dig bara, du gör vad du vill och jag tillåter mig själv att ta det, svälja det och gå vidare.
Jag är helt tyst om det, varför?
Varför är jag så rädd för att göra dig ledsen&illa när du gjorde hundra gånger värre saker mot mig?
Du tog mitt liv ifrån mig, men jag vill inte ens ta din glädje ifrån dig.
Fast vi borde va så lika, så är vi så olika.
Spelar det igentligen nån roll hur du mår när jag igentligen blir sjuk av ditt beteende?
Hur kan nästan allt kretsa kring dig fast det är du som gjorde fel?
Även fast andra led pga ditt val, så är det endå dig det kretsar om? Hela tiden&har alltid gjort..
Det ska bli en förändring.
En stor förändring.
Jag tänker inte låta dig bestämma över mitt liv&mitt mående längre.
Du tog mitt liv&jag tog tillbaka det.
Du ska få se vem jag igentligen är&få lära känna mig igen.
Du kommer inse att du och jag inte är lika.
Du kommer tacka dom som uppfostrade mig till den jag är idag, för det ända du gav mig va styrka.
" Det som inte dödar dig, gör dig starkare. "
Det här dödade mig inte, det gjorde mig bara stark.
Du ska få se.
Alla som får lära känna dig så som du är kan skatta sig lyckliga! <3 Kram!
Älskar dej min fina elin du ska veta att jag är alltid där för dej, vaknar du kl 4 på natten så står jag där utanför med kakor och cola om du skulle vilja de jag gör allt för att du ska känna dej trygg hos mej du är allt. Den starkaste mäniskan jag känner är du elin pantzare tro mej inte många klarar de du gått igenom <3 älskar dej min ängel <3
