Omoget eller tillhör bara åldern?
Fick mig en chock idag, kändes typ som ett steg tillbaka till låg/mellanstadiet, haha.. Kändes lite underligt men jag är stolt över att jag inte flippade och tänkte förnuftigt istället! Men det va verkligen en tecken på att jag är SÅ klar med fjortisfasoner! Haha, men de är bara jag! :)
Idag så ska jag lana med älskling, kevin, och lucas! Skojjigt! Emma har fixat mitt hår o gjort olika uppsättningar ikväll och imorgon ska vi göra gelénaglar👍 Imorgon fyller Älsklingens morfar 70 år och då blir det att gå ut o äta :)
Nu pizza! Bloggar nån annan gång! :)
Lever
Känns som att livet bara flyter på, som att jag inte lever det utan bara följer med. Känns som att jag bara är i en tjock dimma med massa konstiga tankar, tankar om att inte orka.
Vad vill jag? Vilka behöver jag? Hur mår jag? Vad ska jag fokusera på? Orkar jag? Hur kommer jag tillbaka?
Och hur kommer jag tillbaka? Känns som jag glömt allt jag lärt mig, som att det här är nåt nytt sätt att just må dåligt på.
Jag orkar inte, jag ger inte upp men jag orkar inte. Vart finns motivationen till att leva livet och inte bara följa med? Motivationen till att orka göra det jag vill?
Jag vet inte längre vad jag vill o jag vet inte längre vart min motivation är. Hoppet finns, men vad är hopp utan motivation?
Vad är viljan&hoppet utan motivation och ork?
Det är absolut Ingenting, men hur ska jag komma tillbaka?
