Ny header!
Fixade en ny header idag, som ni säkert ser. Klicka F5 annars ^^
Dagen har vart bra, väldigt bra faktiskt!

Vart ute med Moa och Sharia och typ flummad sönder! Haha, blir nog att dra ut imorgon oxå ^^ Sen på fredag så ska Moa,Sharia och sharias kusin Soma och jag åka till grönalund och se LMFAO :D och såklart åka massa karuseller :D

HAHA, Jag sitter på Sharias axlar.. xD
Dagen har vart bra, väldigt bra faktiskt!
Allt känns sjukt mycket lättare nu, jag har insett att jag är stark, att jag kan klara mig ur det här. Känns bra att sanningen börjar komma fram mer och mer, det ger mig ett avslut. Jag har sagt mitt sista till Henne och sanningen börjar komma fram, en dag så kommer alla se hur alla dom här åren vart. Jag ska bli nånting, jag ska se till att göra mitt liv till mitt, då jag bestämmer. En glädje Hon kan ha är att hon kan vara stolt över sitt barn, hela mitt liv har gjort mig till den jag är idag. Jag har blivit den jag är idag tack vare allt, jag har hittat min anledning till varför det här hände, varför det just hände mig.

-Göm inte problemen, förr eller senare står dom där igen.
Dom här två dagarna, dom har känts som ett helt liv. Skulle kunna sova i flera dygn känns det som, huvet går på varv och dunkar, tillbaka blickar, illamående och ännu mera tankar.

Men det här behövs, det här ska bli sista gången. Jag ska börja om på nytt, och det blir enkelt nu, ny skola, ska flytta, och jag har sagt mitt sista till Henne. Det känns okej, det är faktiskt helt okej just nu, även fast jag är helt slut. Jag har fått kontrollen över mitt liv igen, nu är det bara jag som väljer hur mitt liv ska se ut, inte någon annan.
Jag kommer få stå ut med att veta att Hon bor några gator bort, stå ut med att veta att jag någon gång kanske kommer träffa på Henne. Men det gör ingenting, för Hon är den som lärt mig det viktigaste.
Det är valen man gör som formar ens liv, väljer man fel och nöjer sig så går det åt helvete.
Att bara skita i allt och bara tänka "Det där händer inte mig" är som att säga "Jag vet att folk kommer kunna flyga i framtiden", man vet aldrig vad som händer. Händer det så kämpa, inte bara finna sig i problemen, det gäller att göra nånting åt det.
-Göm inte problemen, förr eller senare så står dom där igen.

Till Dig
Att säga att jag hatar dig vore inte ren sanning, för jag hatar inte dig. Jag hatar den du blivit, drogerna förstörde den person jag igentligen behöver mest. Jag hatar allt du gjort, jag hatar att veta att du har tid att skaffa kille men inte ha kontakt med dina barn. Hatar dig för att du inte ser, du ser inte hur många du skadat.
Jag hatar att jag en gång skyddat dig genom att ljuga o hålla undan saker, för hade jag berättat allt, hade det aldrig blivit lika illa som det här.
Jag saknar dig,hatar dig, älskar dig, avskyr dig, men samtidigt är jag tacksam. Om du ens lärt mig nånting så är det att jag inte vill sluta som dig.
Samtidigt som jag avskyr din svaghet så är jag imponerad, jag skulle aldrig klarat av mig själv om jag gjort nånting sånt här.
Man gör sina val i livet, ibland blir vissa saker ett misstag. Men det här är inte ett misstag, du VALDE ditt liv.
Vill man nånting så kämpar man för det, det räcker inte med att nöja sig, för i längden så tjänar du inget på det, bara att kolla på ditt liv just nu.
Du levde ditt liv förut, va inte tacksam för det o nu får du sota för det, kallas karma.
En dag, så inser du hur många du skadat. Den dagen kommer vara mitt livsbästa dag. För dig kommer den dagen mer eller mindre vara rena helvetet, och tro mig, den dagen du får lida lika mycket som vi andra har gjort under dessa alla år,den dagen ska jag njuta!
Samtidigt som jag nu visar allt mitt hat mot dig så ska du veta en sak, jag saknar dig, men det betyder inte att du behöver komma tillbaka. Du har fått dina chanser, och jag har lärt mig att med dig kommer jag aldrig få mitt liv så som jag vill ha det. Du är en del till varför jag har mina drömmar nu, du är ett exempel på hur jag inte vill att mitt liv ska sluta. Jag väljer hälldre ett lyckligt liv än ett olyckligt liv på pundarbänken.
Du hade oxå det där exemplet, men du lärde dig inget av det.
Jag har dom som får mig att må bra, som faktiskt aldrig sviker mig, som bryr sig mer än allt annat om mig, och det är pappa och Anette.
Tack vare Anette har jag lärt mig massor, hon är en ängel! Hon är otrolig, hon går mig på nerverna ibland, men det slutar endå alltid med att hon har rätt. Hon är otrolig, förstår inte hur hon själv orkar. Hon är som min mamma, den mamman jag aldrig haft. Enormt tacksam över att hon finns, hon är en ängel!
Tack vare pappa så har jag fått ett normalt liv, jag har världens bästa pappa, man kan inte ens beskriva med ord hur bra han är!
Pappa och Anette är guld värda!
Jag hoppas att du en dag tar tag i ditt liv, för oavsett om jag hatar dig eller inte så kommer du aldrig mer bli en del av mitt liv igen.
Men jag ska lyckas och en dag visa dig att man faktiskt kan bli vad man vill, bara man kämpar!
Jag hoppas du läst det här nu Mamma.
16 April 2012
Skriver in ditt namn i sökrutan på facebook, vet inte varför.
För att bli påmind? Eller är det för att jag saknar dig? Saknar jag dig ens? Eller för att se om du gjort nånting nytt?
Jag vet inte ens själv.
Minnena plågar mig dag som natt, det är nånting som aldrig kommer försvinna. Att lära sig leva med det är inte nånting enkelt. För varje gång jag ser eller hör nånting som påminner om dig så kommer allt tillbaka. Att veta att du bor några gator bort gör inte saken bättre, vad händer om jag träffar dig? Kommer du känna igen mig? Kommer du vända blicken när du ser mig eller komma fram?
Samtidigt som jag hatar dig för allt du gjort, så är jag tacksam. Tacksam över att allt som hänt gjort mig till den jag är idag. För om du ens lärt mig nånting alls, så är det att jag inte vill sluta som dig
En text som skulle kommit ut i måndags men som jag inte hann publicera.
-Kämpar hälldre från bra till ännu bättre, än att kämpa från dåligt till bra.
Framtiden är nånting som skrämmer mig, det är nånting jag inte har kontroll över. Jag kan inte veta, jag måste bara leva och se vad som händer då.

Kommer jag ha klarat allt då? Kommer jag lyckas leva med en saknad och endå orka med resten av livet? Kommer jag kunna accepterat allt som hänt under alla år då? Eller kommer jag tappa hoppet helt och bli som Hon?
Det skrämmer mig att inte veta.
Jag kan inte göra annat än att vara glad över det lilla bra som allt det här har gett mig. Jag har en plan för mitt liv, ett mål. Jag ska inte förstöra mitt liv. Jag ska bli det jag vill bli, göra det jag vill göra. Jag kommer få kämpa som tusan för att få det så som jag vill ha det, men jag kämpar hälldre från nåt bra till nånting ännu bättre än från nåt dåligt till bra.
Det är som ett djupt sår. Det forsar blod till en början men efter ett bra tag blir det ett ärr. Det gör ont nu men sen kommer jag lära mig att leva med det och vara tacksam över allt det lärt mig.
Det är en lång väg tills jag kommer dit jag ska, men jag är redan en liten bit och med mina vänner och min familj så blir det enkelt.
Tack vare min låtsas mamma så har jag lärt mig att man kan bli vad man vill bara man kämpar.
-Some say that karma is bullshit, I say that karma is real. I looked at you and it became obvious.

Madde!
Jag vet att allt är rena helvetet nu, för oss båda men jag VET att vi klarar det här tillsammans. Vi får stötta o peppa varandra. Det är vi två mot världen, right? Vi ska aldrig ge upp, för jag VET att vi två kommer klara allting. Vi är 2 olika personer med samma liv, även fast vi är sjukt olika. Vi är som syskon, vi kan bråka,skratta,gråta,tjafsa med varandra, vi kan göra allting tillsammans. Utan dig vet jag inte riktigt vart jag skulle stå och hur illa jag skulle må, du är den som får mig att veta min plats, du får mig inte att falla, du hjälper mig när jag behöver dig. Du är guld värld och jag älskar dig mer än vad du tror. Jag skäller och är irriterad ganska ofta, jag vet det. Tar oftast ut det över dig oxå, men tro mig, jag menar det inte. Du är värld allt! Du och jag för alltid, vi ska klara det här ellehur? För vi ska inte låta andra trycka ner oss o få oss och må dåligt för vi är starka! En dag så kommer vi le, och då är det äkta. Då kommer vi inte behöva låtsas att allting är bra, för allting ordnar sig, men allt tar tid.

Puss på dig gumman, älskar dig!♥

-Verkligheten blir till en madröm
Allt börjar ordna sig, men du försvinner bara längre och längre bort. Känns som att jag kommer ha glömt dig inom ett par år.. Jag vill bara stänga av när jag hör nåt nytt, jag vill ha det som det va förut när man va liten och inte fattade ett piss, för nu vill man veta även fast man vet att man inte mår bättre av det, man får veta mer än vad man fick när man va liten och kunde glömma allt snabbt.. Nu sitter allting kvar även fast man försöker få bort det.
Jag vet inte riktigt vad som är verklighet och vad som är madrömmar längre, det finns många bra saker i mitt liv men även mycket som sätter stopp för dom bra sakerna.
Jag vill lyckas och bevisa att jag faktiskt kan, jag vill kunna göra nånting av mitt liv, vill inte slösa bort det som vissa gör.. Samtidigt så tappar jag hoppet på att ens försöka göra nånting, tappar hoppet på om jag verkligen kan bli nånting, fast jag vet att jag kan bli nånting.
När man va liten ville man bli stor, man ville börja högstadiet och allt det där och man tyckte dom äldre va as tuffa, nu när man är där inser man att det inte är lika tufft, är inte så enkelt som man trodde det skulle vara när man va liten. Nu längtar man tillbaka till när man var liten istället, då man slapp allt.. Skitsnacket,lögnerna,falska människor, man fattade ingenting igentligen.. Jag vill vara liten igen, vill inte växa upp..
Begär inte att du ska falla för mig, men du kan väl iallafall snubbla lite?

-Det som inte syns, finns inte

5 månader, 150 dar, 23 veckor.
2 dagar kvar.
5 månader sen sist.
150 dagar sen.
23 veckor och 5 dar sen sist.
-
När blir nästa gång?
-
Känns som att jag höll på att glömma dig.
Fram tills inatt när jag drömde den där drömmen.
Jag vill glömma dig.
Men ändå inte.
Kommer ändå aldrig kunna glömma dig helt.
-
Jag vägrar låta dig krossa mig igen så aldrig mer.